Generation AI – hälsa & relationer i algoritmernas tid

Vad händer när en 13-åring skapar ett helt nytt konto på TikTok? Inga följare, inga likes, ingen historik. Vad visar algoritmerna?
Malin Roos är chefredaktör för Femina, Sveriges största magasin för kvinnor. Tillsammans med systertidningarna i Danmark och Norge skapade Femina just sådana konton. Väldigt snabbt fylldes flödena med smalhets, träningsvideor och annat utseendefixerat innehåll. Granskningen fick namnet Smalgoritmen.
I det här avsnittet pratar vi om varför algoritmerna verkar gynna smalhetsideal och vem som tjänar på att unga tjejer blir missnöjda med sina kroppar. Vi pratar om vad vi vet om sambandet mellan flödena i sociala medier och ungas hälsa och självbild. Och om vem som bär ansvaret: techbolagen, lagstiftarna, kvinnomedierna själva – eller vi föräldrar?
Vi pratar också om Feminas rapport "Nästa generation kvinna". Är Generation Z bortskämda snöflingor utan arbetsmoral och slösmajor som lägger alla pengar på smink? Spoiler alert: NEJ!
Plus: Malins råd till dig som känner dig maktlös inför din dotters eller sons flöde – och vad hon ser hos Generation Z som ger henne hopp.

Har techbolagen fått mer makt över våra barn än vi föräldrar har? Och räcker det att var och en kämpar på egen hand – eller krävs det lagstiftning för att ta tillbaka kontrollen?
Jakob Forssmed är Sveriges socialminister och en av de politiker som tydligast har drivit frågan om hur barns digitala liv påverkar deras hälsa. I det här avsnittet pratar vi om hur skärmar tränger undan sömn, rörelse och mänskliga relationer – men också om det innehåll som algoritmerna leder barn till.
Vi pratar om förslaget om 15-årsgräns för sociala medier, Folkhälsomyndighetens rekommendation att vänta med smartphone till 13 års ålder och hur åldersverifiering skulle fungera i praktiken. Jakob varnar också för nästa stora risk: att barn bygger nära relationer till AI-bottar som imiterar mänsklig närhet.
Men problemet stannar inte hos barnen. Jakob Forssmed berättar om sjukhuset som fick ta bort plastbaljorna för nyfödda, eftersom nyblivna mammor satt med mobilen istället för att hålla sina barn. ”Tekniken börjar omforma människan”, säger han. Jakob menar att enskilda föräldrar inte kan stå emot techbolagens beroendeframkallande produkter på egen hand. Verklig förändring kräver lagstiftning, sanktioner och politisk press. Dessutom: Jakobs viktigaste råd till föräldrar som vill förändra familjens skärmvanor – och varför han trots allt känner hopp om att vi tillsammans kan ta tillbaka makten över barnens uppmärksamhet.

När ska barn egentligen få sin första smartphone – och hur mycket skärmtid är rimligt? Roksana Schnittger blev engagerad i dessa frågor när hon bad sin treåring lägga bort skärmen och leka. Han svarade: "Jag vet inte hur jag ska leka."
Roksana är medgrundare och verksamhetschef för Ki-DS – Bättre Digital Barndom (tidigare Smartphone Free Childhood Sverige), som arbetar för att förändra normerna kring barns användning av smartphones och sociala medier och har utbildat tusentals föräldrar.
I det här avsnittet pratar vi om Folkhälsomyndighetens senaste råd, grupptrycket kring den första mobilen och sociala medier – och om att kroka arm med andra föräldrar för att våga vänta. Vi pratar också om att barn behöver få mer frihet och ansvar i den fysiska världen.
Dessutom: hur påverkar vår egen mobilanvändning våra barn – och vilka konkreta förändringar kan du börja med redan i kväll? 

Vem bär egentligen ansvaret när digitala plattformar påverkar ungas vardag – men också vår demokrati?
Nina Larsson är Sveriges jämställdhetsminister. I det här avsnittet pratar vi om hur sociala medier, AI och algoritmer påverkar unga tjejers och killars värderingar, hälsa och relationer. Vi pratar om desinformation och extremism, hat och hot – och om hur Ryssland och andra statsaktörer använder digitala plattformar i ett värderingskrig som når ända in i ungas flöden.
Nina lyfter unga tjejers extrema utsatthet för grooming och sexuella meddelanden. ”Det är som att bara för att det är digitalt så är det helt ohämmad rovdrift på unga tjejer”, säger Nina.
Dessutom: vilket ansvar har techbolagen för det som händer på deras plattformar? Räcker frivilliga åtaganden – eller krävs hårdare lagstiftning? Och vad kan politiken faktiskt göra när teknikutvecklingen går snabbare än lagstiftningen?
 

Varför är det så svårt för unga att lägga undan mobilen? Varför mår så många tjejer dåligt? Och vad säger forskningen egentligen om sambandet mellan sociala medier och psykisk ohälsa?
Sissela Nutley är hjärnforskare, doktor i kognitiv neurovetenskap och en av Sveriges ledande experter på hur den digitala vardagen påverkar barn och unga. Redan 2019 skrev hon boken Distraherad: hjärnan, skärmen och krafterna bakom – långt innan frågan om skärmar och barns psykiska hälsa blev en global samhällsdebatt.
I det här avsnittet pratar vi om varför den unga hjärnan är extra sårbar i mötet med algoritmer och sociala medier – och vad forskningen nu visar om kopplingen till psykisk ohälsa, ätstörningar och självskada. Sissela berättar hur algoritmer driver tjejer och killar mot helt olika ideal, vilket hon beskriver som en form av "hjärntvätt". Dessutom diskuterar vi spelberoende och varför unga som redan mår dåligt får mer skadligt innehåll i sina flöden.
Plus: Sissela Nutleys viktigaste råd till alla vuxna som vill hjälpa barn och unga att må bättre i algoritmernas tid.

Vad händer med jämställdheten när algoritmerna bestämmer vem som syns, vilka ideal som sprids och vilka röster som får ta plats?
Fanny Widman är författare, föreläsare, samhällsdebattör och grundare av podden Fannys Förebilder – där hon har intervjuat närmare 300 ledare om jämställdhet, ledarskap och makt.
I det här avsnittet pratar vi om vilka förebilder som lyfts fram av algoritmerna – och vilka som osynliggörs. Om hur filtrerade och optimerade bilder av kroppar och liv påverkar hur unga tjejer ser på sig själva, och varför budskapet i Fannys bok Skitsammafilosofin är svårare än någonsin att leva efter.
Vi pratar också om den växande manosfären och hur unga killar och tjejer formas av helt olika digitala miljöer. Och om hat och hot mot kvinnor som tar plats i offentligheten.
Plus: kan backlashen mot jämställdheten bli en katalysator för förändring?

Det våra barn ser när vi inte tittar – från porr till deepfakes
Nätpornografi har aldrig varit mer tillgänglig än idag. Samtidigt blir innehållet allt grövre och mer våldsamt. AI och deepfake-teknik skapar dessutom helt nya möjligheter att sprida sexuellt material och utnyttja barn och unga.
Elsa Lantz är grundare av barnrättsorganisationen Skärmtrygg Barndom (tidigare Porrfri Barndom), som arbetar för en tryggare digital barndom för Sveriges barn och unga. I det här avsnittet pratar vi om nätpornografins innehåll och påverkan, varför våld och gränsöverskridande beteenden blir allt vanligare, och hur AI och deepfake-teknik förändrar den digitala verklighet som dagens barn växer upp i.
Vi diskuterar också vilket ansvar som ligger på politiker, myndigheter, plattformar och vuxenvärlden – och vad du som förälder kan göra för att starta samtalet hemma. För som Elsa säger: Det här är inte bara ett barnproblem. Det är ett samhällsproblem.

Jan Jönsson är tidigare lärare, rektor och socialborgarråd i Stockholms stad, med unik erfarenhet av att arbeta förebyggande med barn och unga. I det här avsnittet pratar vi om varför omfattande skolfrånvaro är en enorm riskfaktor för att unga ska hamna fel – och hur väsentlig samverkan mellan hem och skola är.
Vi pratar om hur digitala miljöer kan skapa gemenskap för unga som känner sig ensamma eller utanför – men också om hur samma plattformar förstärker hårda manlighetsideal, och används som en rekryteringsarena för kriminella gäng. Avsnittet har särskilt fokus på pojkar men är högst relevant för alla som har tonåringar i sin närhet.
Dessutom: Jans bästa råd till dig som känner att ditt barn håller på att glida ifrån dig.

Avsnitt 3: Kontroll, kärlek och nudes – ungas relationer i en digital tid
Platsdelning, läskvitton och delade lösenord – kärlek eller kontroll?
Zandra Kanakaris är en av Sveriges främsta experter på killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer. Hon är generalsekreterare för Stiftelsen 1000 möjligheter (som driver ungarelationer.se och Ellencentret) och författare till Relationsboken för unga.
I det här avsnittet pratar vi om hur mobilen och sociala medier har förändrat tonåringars relationer. Om svartsjuka och kontrollbeteenden. Om hur unga lär sig om sex och samtycke via nätet – och hur AI-genererade bilder skapar helt nya risker.
Vi går också in på sugardating och OnlyFans, och varför sexuell exploatering är mycket vanligare än vad vuxenvärlden tror. Dessutom: Zandras konkreta råd till föräldrar – och hur du bygger ett klimat där ditt barn vågar berätta, även när något har gått fel.

Oroar du dig för ditt barns skärmanvändning – men vet inte var du ska börja? Jessica Järkvik Krönmark, specialistläkare på BUP, återvänder med konkreta råd för vardagen. Vi pratar skärmtid, sociala medier, sömn - och hur du stärker ditt barns självkänsla i en värld av ständiga jämförelser.
Inte minst pratar vi hur det går att sätta gränser utan ständiga skärmbråk – oavsett ditt barns ålder. Plus: hur vår egen mobilanvändning påverkar våra barn.